Hur metoden fungerar och vilket bevis som används
Doninis slutsatser bygger på hans egen metod, den så kallade “Relativ erosionsmetod” (REM). Metoden mäter erosion på byggstenen som pyramiden är uppförd av och jämför den med känd erosion på samma typ av bergart. Genom att jämföra erosion från tidigare täckta ytor med områden som alltid varit utsatta använde Donini det aritmetiska medelvärdet från 12 utvalda punkter för att räkna fram en ny möjlig datering.
De tidigare dateringarna stöds av inskriptioner som hittades inne i pyramiden på 1800-talet och som nämner farao Khufu, samt radiokoldateringsresultat av murbruk från omkring 2575 f.Kr.. Historiska källor, bland andra Herodotos, och teorier om byggmetoder ger också bakgrund till hur konstruktionen skulle ha krävt transport av enorma kalkstensblock från stenbrott hundratals kilometer bort.
Kritik och vad som är osäkert
Trots att resultatet kan verka omvälvande möter Doninis preliminära slutsatser betydande skepsis. En stor invändning är den stora variationen i erosionshastigheter, vilket gör det svårt att använda dem för linjära tidsskattningar. Kritik pekar också på att klimatvariationer och modern fottrafik inför stora osäkerheter i mätningarna.
Forskare påpekar dessutom att följderna av den industriella revolutionen och surt regn har påverkat liknande strukturer, vilket gör tolkningar ännu mer komplicerade. Studien har ännu inte genomgått peer review, något som ytterligare ifrågasätter dess fullständiga vetenskapliga validering.
Historiskt perspektiv och varför det spelar roll
I historiska källor, som Herodotos, sägs Cheopspyramiden ha byggts av farao Khufu, som regerade mellan 2589 och 2566 f.Kr. Herodotos beskrev hur Khufu påstås ha “fördrev folket till fullständig nöd” genom att kräva enorma arbetsinsatser för att föra tunga byggblock långa sträckor.
Pyramidens imponerande höjd på 146,61 meter, tillsammans med dess släta kalkstensskal, har länge setts som ett bevis på forntida ingenjörskonst och civilisationers kapacitet. Tidigare jordbävningar och återanvändning av material i byggnader som palats och moskéer i Kairo har dock också bidragit till erosion och förändringar i dess ursprungliga form.
Debatten om hur och när Cheopspyramiden byggdes fortsätter att fascinera både experter och allmänheten. Doninis förslag om en mycket tidigare byggtid utmanar traditionella uppfattningar och öppnar upp nya frågor om avancerade forntida civilisationer. Medan forskare jobbar vidare med att verifiera och utvärdera dessa slutsatser kvarstår frågan: Kan det verkligen ha funnits en bortglömd civilisation i Egypten för 20 000 år sedan? Det är en tanke som uppmuntrar till vidare reflektion och fortsatt forskning om jordens förflutna.
