Vad studien visade
Det handlar om en omfattande metaanalys ledd av en australiensisk forskargrupp. De har gått igenom totalt 71 studier från 17 länder, med data från sammanlagt 11 000 deltagare. Forskarna analyserade hur olika betalningssätt påverkar konsumtionsbeteende och myntade begreppet “kontantfri effekt” — alltså att vi tenderar att spendera mer när vi betalar utan kontanter, det vill säga digitalt via kort eller andra metoder, jämfört med kontantbetalning.
Analysen, vars resultat bevakats av medier som L’Internaute (fransk nyhetssajt) med hänvisningar till BBC, visade att effekten av kortbetalningar på utgifterna beskrivs som “svag men signifikant”. Det betyder att ökningen i utgifter är liten, men statistiskt betydelsefull.
Vad experterna säger
Flera ekonomer försöker förklara varför den här “kontantfria effekten” uppstår. Richard Whittle, ekonom vid Salford Business School, menar att enkelheten i kortbetalningar kan göra att konsumenter betalar utan att tänka och köper saker de egentligen inte behöver. “Enkelheten att betala med kort kan få konsumenter att spendera utan att tänka och köpa saker de egentligen inte behöver,” säger han.
I samma anda framhåller Stuart Mills, maître de conférences i ekonomi vid University of Leeds (fransk akademisk titel), att kontanter ger en “omedelbar och synlig återkopplingsmoment” som får folk att känna den verkliga “smärtan” i att betala, vilket kan hindra onödiga köp. Han kommenterar: “Kontanter ger en omedelbar och synlig återkoppling på vad man spenderar.”
Forskargruppen i sin tur beskriver effekten med orden “faible” och “significatif” (vilket alltså betyder “svag men signifikant”), vilket understryker att även små förändringar i betalningssätt kan påverka hur mycket vi lägger ut.
Konsekvenser och framtidstankar
Studien vänder sig till en bred publik: akademiker, konsumenter, yrkesverksamma och beslutsfattare. Forskarna hoppas att insikterna får genomslag hos dessa grupper, vilket kan leda till självrannsakan och eventuellt påverka framtida policyutveckling.
I snabbköpet är kort fortfarande vanligast, och den “banala ritualen” att plocka upp sitt bankkort känns självklar för många. Artikeln uppmanar läsarna att fundera på om de själva märkt någon skillnad i sitt beteende beroende på betalsätt i kassan.
Studien saknar dock vissa detaljer, som vilka specifika länder av de 17 som ingick eller demografiska uppgifter om deltagarna. Trots dessa begränsningar är detta forskning av stor betydelse, som visar hur subtila skillnader i betalningsmetoder kan forma våra ekonomiska beslut.
Studiens resultat manar till eftertanke kring de långsiktiga konsekvenserna av digitala betalningar och hur vi i en allt mer digitaliserad värld fortfarande kan behöva stanna upp och tänka efter.
