Hur distansarbete påverkar hälsan
Studien visar tydliga positiva effekter på både kropp och knopp. Fjärrarbetare rapporterade i genomsnitt cirka 30 minuter mer sömn per natt, vilket i sin tur förbättrar kognitiv funktion, känsloreglering och arbetsprestation. En av de största stressfaktorerna — pendlingen — minskade kraftigt (australiensare lade tidigare ungefär 4,5 timmar per vecka på pendling). Den tiden kan nu användas till mer produktiva eller avkopplande aktiviteter, vilket förbättrar den mentala hälsan.
Studien noterar också att det fanns en inledande ökning av alkoholbruk för vissa under anpassningsperioden, men att den samlade trenden ändå pekade mot bättre välbefinnande och ökad livstillfredsställelse.
Vanor och livsstil över tid
Forskningen visar att distansarbete frigör tid — i genomsnitt motsvarar det upp till 10 extra dagar fritid per år. Den tiden används ofta till mer fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Oro för ökat småätande nära köket visade sig vara obefogad; istället sågs positiva kostförändringar, bland annat ökad konsumtion av färska grönsaker, frukter och mejeriprodukter. Hållbarheten i matvanor förbättrades också eftersom hemlagad mat blev vanligare, vilket uppmuntrar bättre näringskvalitet och planerade måltider.
När det gäller relationer i hemmet noterades att flexibiliteten i arbetet gör det lättare för föräldrar att delta mer i barnens vardagliga aktiviteter och förbättrar balansen mellan jobb och privatliv i parrelationer.
Jobbet, teamet och produktiviteten
Empiriska bevis i studien visar att produktiviteten inte bara bibehålls vid distansarbete — den förbättras ofta. Det utmanar den traditionella uppfattningen att fysisk närvaro krävs för hög prestationsnivå. Skillnaden mellan att arbeta hemifrån frivilligt och att tvingas göra det (som under pandemilåsningar) är dock avgörande. När distansarbete är frivilligt och stöds av kollegor och ledning ökar både arbetstillfredsställelse och prestation tydligt.
Det finns visserligen farhågor kring teamdynamik och sammanhållning, men forskningen visar att digitala kommunikationslösningar går att anpassa för att stödja relationerna i teamet.
Vad det betyder för framtidens arbetsplatser
Studien uppmanar till att ompröva hur arbetsplatser ska organiseras. Heltidsdistansarbete och hybrida modeller rapporterar högre arbetstillfredsställelse än traditionella kontorsbaserade upplägg. Samtidigt är det viktigt att förstå att distansarbete inte passar alla — det är snarare ett värdefullt alternativ i ett varierat arbetslandskap. Anställningar behöver anpassas efter individuella behov och organisationskulturer för att fungera bra.
Resultatet utmanar arbetsgivare att tänka nytt kring arbetsmiljö och ledarskap. Forskningen visar att med anpassade och integrerade arbetsmodeller — där fokus ligger på resultat framför fysisk närvaro — kan medarbetares välbefinnande öka. Individer får större möjligheter att balansera sina liv, och distansarbete kan vara mer än en trend — kanske en ny väg till bättre arbetslivskvalitet.
