Varför snurrar jorden långsammare?
Det handlar mest om en gravitationell dragkamp mellan jorden och månen. Månens dragningskraft skapar tidvattenbuktningar på jorden, och eftersom haven inte rör sig helt friktionsfritt mot bottnen hamnar de lite framför månen. Den friktionen tar bort en smula rotationsenergi från jorden, och som följd rör sig månen sakta bort från oss. En enkel bild är en snurrande kontorsstol som tappar fart när en fot släpar i golvet — på samma sätt tappar jorden lite fart över långa tidsperioder.
För att mäta så små förändringar jämför forskare extremt precisa klockor med astronomiska observationer och gamla förmörkelsesinspelningar. Organisationer som International Earth Rotation and Reference Systems Service (IERS) och National Institute of Standards and Technology (NIST) har viktiga roller för att övervaka och dokumentera dessa skiftningar. U.S. Naval Observatory (USNO) publicerar dessutom varningar för skottsekunder, en metod som används för att hålla den globala tiden i fas med jordens rotation.
Hur exakt håller vi tiden idag?
Vi mäter i 24‑timmarsdygn när vi planerar skolor, jobb och vardagliga rutiner, men den här tiden är inte absolut. En “solardag” — det som styrs av solen och används praktiskt — är inte helt konstant, och “stjärndagen” (jordens rotation i förhållande till avlägsna stjärnor) är något kortare. Idén om ett dygn på 25 timmar är fascinerande men osäker; det skulle ta omkring 200 miljoner år innan vi nådde en sådan längd, om jord‑måne‑systemet fortsätter utvecklas på samma sätt.
Dagens längd påverkas inte bara av månen. Ändringar i hur jordens massa fördelas — till exempel issmältning eller omfördelning av stora vattenmängder — kan också förändra rotationshastigheten. NASA har gjort en översikt över klimatets påverkan på jordens rotation. Till och med jättestora ingenjörsprojekt, även om de mest är teoretiska, skulle kunna bidra till dessa mycket små förändringar.
Vad betyder det för vår syn på tid?
Trots tanken på ett 25‑timmarsdygn är det inget akut problem. Forskare som Norman Murray vid University of Toronto och hans kollegor hjälper oss förstå hur jordens rotation förändrats över djup tid, och tidsskriften Science Advances publicerar ofta sådana upptäckter.
Varför är detta intressant? Det visar hur komplext samspelet mellan naturkrafter är och hur små, nästan omärkliga förändringar kan lägga sig på varandra över tid. För vår generation är det en påminnelse om vikten av noggrann observation och om att skydda planetens ekosystem och miljöprocesser.
Framtida dygnslängder lockar inte bara till vetenskaplig nyfikenhet, de får oss också att fundera över hur samhället anpassar sig till en ständigt föränderlig värld. Det är ett pågående, dynamiskt spel mellan himmel och jord som påverkar hur vi uppfattar tid — och kanske, någon gång långt fram, faktiskt förändrar våra dygn.
