Fyra år med studien
Studien, som pågick i fyra långa år, startade före pandemin och följde deltagare genom de stora förändringarna under COVID-19. Forskarna vid University of South Australia fokuserade på “riktiga människor, inte rubriker” för att se hur vardag, arbetsvanor och hälsa påverkades — det fångar mer än kortvariga känsloutslag.
En central poäng var valfriheten. När distansarbete var ett personligt val rapporterade deltagarna bättre humör och stabilare hälsa. De tvingande arrangemangen under pandemin gav sämre resultat, vilket visar att kontroll över sitt schema spelar stor roll för både psykisk och fysisk hälsa.
Sömn, stress och pendling
Ett tydligt fynd handlade om sömn, stress och pendling. Distansarbetare sov i genomsnitt 30 minuter mer per natt, och den tidigare pendlingsbördan på 4,5 timmar per vecka försvann. Resultatet blev mindre stress och mer energi i början av arbetsdagen.
Under de första månaderna av lockdown såg man en viss ökning i alkoholkonsumtion, men det jämnade ut sig när folk hittade nya rutiner. Förbättrad sömn och minskad stress gick också hand i hand med bättre matvanor. Även om småätande ökade i början, började många laga nyttigare måltider med mer frukt, grönsaker och mejeriprodukter hemma.
Den återvunna tiden och nya vanor
Tiden som frigjordes från pendling användes på olika sätt. Vissa jobbade tidigare för att ta sig an svåra uppgifter, andra vävde in hushållssysslor i arbetsdagen — som att vika tvätt mellan möten. Föräldrar kunde sköta skolskjutsar utan bråk, och vårdgivare delade upp omvårdnaden över dagen utan att riskera utbrändhet.
Ungefär en tredjedel av den sparade pendlingstiden gick till fritid och rörelse, vilket minskade stillasittande och ökade fysisk aktivitet. Studier i Spanien visar liknande resultat — anställda sparade motsvarande 10 dagar per år tack vare minskad pendling.
Produktivitet och företagskultur
Distansarbete har också visat sig fungera bra för produktiviteten. Många team blev till och med mer produktiva när de fick forma sin egen arbetsrytm. Känslan av isolering som fanns i början av pandemin mildrades efter hand med bättre verktyg och tydligare spelregler.
Starkt ledarskap har spelat stor roll; när chefer litade på sina team och lyssnade på deras behov stärktes företagskulturen. Det ökade både prestationer och personalens lojalitet — något som ekonomiska chefer ser som värdefullt i praktiken.
Så går vi vidare med distansarbete
Studien visar att en balans mellan distansarbete och kontorsarbete är vägen framåt. En hybridmodell kan ge medarbetarna den flexibilitet de behöver och samtidigt bevara relationer och företagskultur. Det är också viktigt att mäta resultat utifrån kundnöjdhet snarare än traditionella mått som närvaro.
Att skapa en arbetsmiljö där det går att jobba ostört när det behövs är avgörande. Effektiva verktyg och planerade samarbeten hjälper till med det. Genom att värna medarbetares val och ge utrymme för kreativitet och innovation kan vi lägga grunden för en gladare och mer produktiv arbetsstyrka.
