Generation Z tappar en färdighet som vi haft i 5500 år – 40 % förlorar förmågan att kommunicera

Den här texten går igenom handskriftens historiska roll, hur situationen ser ut för generation Z idag och vilka kognitiva följder det kan få att tappa den här förmågan.

Handskriftens historiska betydelse

Handskrift har varit en central del av mänsklig kommunikation i över 5 500 år. Under årtusenden har den gjort det möjligt att föra vidare kunskap, berättelser och kulturer. Detta skrivna arv har varit en av pelarna i civilisationens utveckling, och nu ställs frågan om dess framtid inför en generation som växer upp med digital teknik som norm.

Det är intressant att se hur ungdomar i dag förhåller sig till den här traditionen, särskilt när äldre generationer jämförs med sina långa brev och meddelanden medan dagens kommunikation ofta sker i snabba textutbyten och på sociala medier.

Vem är generation Z?

Generation Z omfattar personer födda mellan slutet av 1990-talet och början av 2010-talet. Denna grupp har vuxit upp i en värld där digital teknik är närvarande överallt. En studie från Universetet i Stavanger visar att ungefär 40 % av dessa unga tappar förmågan att kommunicera effektivt via handskrift.

Den minskade användningen av handskrift märks tydligt. Enligt studien är förlusten av handskriven kommunikation oroande för deras förmåga att uttrycka sig klart och tydligt.

Teknikens roll i kommunikationsförändringar

Digital teknik — som direktmeddelandeplattformar, sociala nätverk, tangentbord och pekskärmar — har drastiskt förändrat hur vi kommunicerar. Vissa experter menar att generation Z kan bli den första generationen som funktionellt sett inte behärskar handskrift. Många unga föredrar korta, koncisa meddelanden framför längre och mer eftertänksamma texter. Resultatet blir att tangentbord och skärmar successivt tar över pennans och papperets plats i vardagen.

Konsekvenserna är omfattande. Det handlar inte bara om en försvunnen hantverkskunskap utan också om att utbildningssystemet tvingas hitta nya sätt att anpassa undervisningen till en förändrad inlärningsmiljö.

Kognitiva och pedagogiska aspekter

Handskrift spelar en betydande roll i kognitiv utveckling och kopplas i flera studier till förmågor som minne och förståelse. Pedagoger och forskare noterar att handskrift engagerar hjärnan annorlunda jämfört med att skriva på tangentbord, och det har varit en del i hur människans tänkande formats över tid. Nu utmanas detta av den digitala teknikens utbredning.

Lärare rapporterar att elever i generation Z blir “förvirrade” när de måste gå tillbaka till handskrift. Denna iakttagelse, som bland annat rapporterats i tidningen “Türkiye Today”, lyfter fram de pedagogiska utmaningar skolor står inför i den digitala tidsåldern.

Uttalanden från professor Nedret Kiliceri

Professor Nedret Kiliceri, en auktoritet inom området, observerar att dagens studenter ofta saknar grundläggande kunskaper om skrivregler och undviker långa, sammanhängande texter. Elever kommer ofta till universitetet utan pennor, vilket tyder på en tydlig preferens för tangentbord och digitala skrivverktyg. Kiliceri pekar särskilt ut sociala medier som en stark drivande faktor i detta skifte.

Förlusten av handskrift handlar inte bara om att inte kunna skriva vykort eller brev — den påverkar även hur generation Z uppfattar och tolkar världen. Den förändring vi ser rör inte bara sättet vi kommunicerar på utan också hur vi tänker och interagerar med omgivningen.

I en värld där tekniken hela tiden utvecklas står generation Z inför utmaningen att hitta balansen mellan den digitala vardagen och de gamla färdigheter vi tidigare tog för givna. Hur den balansen hittas kommer sannolikt att påverka hur framtida generationer kommunicerar och förstår världen.