Var fynden hittades
Upptäckten skedde vid Monte Cònero, i Cònero Regional Park, med utsikt över det Adriatiska havet. Klättrare och forskare undersökte ett lager av Scaglia Rossa-kalksten där de identifierade hundratals spår/gropar som liknar andra spår tidigare funna i samma park. Paolo Sandroni (geolog och klättrare) och Alessandro Montanari, chef för Coldigioco Geological Observatory (OGC), var centrala i dokumentationen av fynden.
Fynden och hur de undersöktes
Studien, publicerad den 19 november i tidskriften Cretaceous Research, visar att de hittade spåren troligen kommer från forntida havssköldpaddor. Det stämdes av genom insamling av bergprover och dokumentation med drönare. Montanari berättade för Live Science att spåren bildades strax före en undervattenlavin som utlösts av en jordbävning, och att lavinen bevarade spåren inom några minuter.
Geologin och biologiska ledtrådar
Under den sena kritaperioden, för cirka 79 miljoner år sedan, förändrades landskapet av tektoniska krafter. Sandbäddarna — som en gång var delar av djuphavsbotten — pressades upp och bildade de berg vi ser i dag. Groparna, enligt jämförelser med tidigare fynd, tillskrivs sannolikt havssköldpaddor som flydde i panik från havsbotten. Bergproverna visar även mikrofossiler av bottendjur som maskar och musslor, vilket tyder på en djuphavsbottenmiljö.
Tankar om beteende och flykt
Forskarna föreslår att havssköldpaddorna reagerade kollektivt på jordbävningen, men professor Michael Benton från University of Bristol är något skeptisk. Han påpekar att marina sköldpaddor vanligtvis rör sig mycket effektivt i vatten — “som undervattensflygning” — och undrar varför de inte helt enkelt skulle ha simmat bort från faran. Benton noterade att spåren verkar visa en ovanlig rörelseform där sköldpaddorna “punterar” under vatten med sina framben.
Varför mer forskning behövs
Montanari menar att det geologiska bevismaterialet är tydligt, men framhåller att fler studier behövs för att fullt ut förstå fynden. Han hoppas att upptäckten ska få paleontologer och andra experter att undersöka området närmare, vilket kan ge ännu fler insikter om dessa forntida varelser och deras rörelsemönster.
Upptäckten ger inte bara en fascinerande inblick i det förflutna utan väcker också frågor om hur vi tolkar paleontologiska bevis med moderna verktyg och kunskap. Forskarna vill inte bara kartlägga de paleotektoniska händelser som formade jorden, utan också fördjupa vår förståelse av marint liv och dess samspel med miljökatastrofer.
