Vad forskarna från hela världen säger
Australiska forskare har gått igenom hela 71 studier, med 11 000 deltagare i 17 länder, vilket ger en rejäl grund för deras slutsatser. Effekten av den så kallade “utan kontanter”-effekten beskrivs som “svag”, men den är statistiskt signifikant — ett tecken på att det kan röra sig om en global trend, inklusive minskning av kontantanvändning. Resultaten har uppmärksammats i medier som BBC, och rapporterades vidare av det franska mediet L’Internaute.
Ekonomer som Richard Whittle vid Salford Business School och Stuart Mills vid University of Leeds har kommenterat resultaten. Richard Whittle säger att “den lätta kortbetalningen kan få konsumenter att spendera utan att tänka och köpa saker de egentligen inte behöver.” Stuart Mills understryker att “kontanter ger en omedelbar och synlig återkoppling på vad man spenderar”, vilket ger bättre kontroll och mer eftertanke vid köp — något som kortbetalningar saknar.
Betalningslättnaden: vad händer i huvudet?
En av huvudanledningarna bakom effekten när man inte använder kontanter är den psykologiska barriären — eller snarare bristen på den — vid kortbetalningar. Att plocka upp och dra kortet, en till synes obetydlig handling, minskar det omedelbara medvetandet om vad man faktiskt betalar för. Avsaknaden av fysiska sedlar och mynt förstärker den effekten.
Kontanter fungerar som tydlig återkoppling: varje sedel eller mynt påminner om värdet av utbytet. Denna lättnad vid kortbetalningar kan uppmuntra fler impulsköp. Forskningen visar att enkelheten i kortbetalningar kan leda till mer spontana inköp. När kortbetalningar saknar den “smärta” som följer med att lämna ifrån sig kontanter, blir det lättare att spendera mer utan att fundera på de ekonomiska konsekvenserna.
Vem bör bry sig — och varför?
Resultaten från meta-analysen visar att det är viktigt att informera olika grupper — akademiker, konsumenter och beslutsfattare — om hur betalningssätt påverkar våra konsumtionsmönster. Forskarna hoppas att insikterna ska väcka reflektion och debatt om vad den förändrade konsumtionskulturen kan innebära på längre sikt. Universiteten, detaljhandeln och politiker uppmanas att fundera på hur dessa fynd kan påverka handelspolitik och konsumentutbildning, vilket kan leda till livsstilsförändringar.
Samtidigt riktas frågan till dig som konsument: har du märkt någon skillnad när du handlar mat? Richard Whittle och Stuart Mills vill att fler funderar över sina konsumtionsvanor och omprövar beteendet i kassakön.
Det ligger på oss konsumenter att tänka efter. I en värld där varje transaktion räknas — både ekonomiskt och psykologiskt — är det viktigt att vara medveten om vilket betalningssätt vi väljer och hur det kan forma våra utgifter och ekonomiska välmående. Om inte för oss själva, så för framtiden.
