Vinterns roll i årscykeln
Många ser vintern som något man måste ta sig igenom, men egentligen är den en nödvändig del av naturens kretslopp. Enligt Serge Zaka, agroklimatolog, är “Vintern är inte där av en slump, den finns där av en anledning.” Kylan fungerar som en regulator i naturen; den styr insekters livscykler och ger många växter en viloperiod som de behöver. Dessa naturliga processer hotas dock alltmer av klimatförändringarnas effekter.
Philippe Grandcolas, ekolog vid CNRS (Centre national de la recherche scientifique), menar att kalla vintrar gynnar insekter som övervintrar. Utan tillräcklig kyla får dessa insekter inte chans att samla den energi som krävs för att klara vintern, vilket i sin tur rubbar hela ekosystemet. Météo France påpekar dock att den köldperiod vi nyligen upplevt “inte ens är en köldvåg i meteorologisk mening”, vilket kan komplicera naturens vanliga rytmer.
Varför jordbruket behöver kyla
Kylan är också viktig för jordbruket. Under vintern får många växter en viloperiod i en process som kallas vernalisation, vilket behövs för att de ska vakna till liv igen när våren kommer. Fruktträd, särskilt äppelträd, behöver kyla för att blomma ordentligt. De flesta äppelträd kräver 1 000 timmar under 7,2 °C för att sätta igång blomningen. För vissa aprikossorter i Rhône-dalen, som för ett eller två år sedan inte fick de nödvändiga klimatförhållandena, fanns det inga aprikoser på träden.
Vinterkylan hjälper också till att hålla nere populationer av skadedjur. Olika skadegörare — som bladlöss på sockerbetor, småflugor som sprider sjukdomar hos nötkreatur, och myggor — påverkas negativt av kyla. Det minskar behovet av konstgjorda bekämpningsmedel och bidrar till en mer naturlig ekologisk balans.
Vad som väntar framöver
Trots vinterns många fördelar för natur och jordbruk står vi inför utmaningar på grund av klimatförändringarna. Antalet frostdagar ligger i genomsnitt på 50 dagar per år idag, men förväntas minska med 20 dagar till år 2050. Det rubbar inte bara den ekologiska balansen på landsbygden utan ökar även riskerna för jordbruket och naturens ordning.
Det är viktigt att förstå att vintern är mer än en kall period man ska stå ut med. Den är en nyckelkomponent i vårt ekosystem, något Serge Zaka tydligt uttrycker: “För arborikultur är den främsta anpassningsfaktorn till klimatförändringen bristen på kyla.” För att skydda våra naturresurser och trygga livsmedelsproduktionen är det nödvändigt att ta klimatförändringens hot mot dessa livsviktiga årscykler på allvar.
Att satsa på forskning och vidta åtgärder för att motverka dessa förändringar är därför inte bara nödvändigt — det blir avgörande för framtiden för både natur och ekonomi.
